RT

Rättighet
centralt etiskt och juridiskt begrepp. Grundläggande är distinktionen mellan konventionella rättigheter, som har sin grund i sociala arrangemang, och naturliga rättigheter, som enligt vissa tankeriktningar existerar oberoende av sådana arrangemang. Juridiska rättigheter, med sitt fundament i gällande rättsregler, exemplifierar de förra, medan moraliska rättigheter antas vara av det senare slaget. Historiskt sett är emellertid idén om naturliga rättigheter också rotad i föreställningen om en lag, nämligen en naturlig lag, stiftad av en gudom eller ett världsförnuft, och det är filosofiskt kontroversiellt om dessa rättigheter kan försvaras utan en dylik metafysisk underbyggnad.


Ritual
(av lat. ritua´lis 'som avser de heliga bruken', av ri´tus 'heligt bruk'), standardiserat, institutionaliserat beteende med symbolisk innebörd. Särskilt avses den hävdvunna eller stadgade ordningen för kyrkliga förrättningar och andra religiösa eller profana ceremonier, högtidsfirande osv. Även de texter som därvid används kan kallas ritual. Ritualen är symbolisk i det att det formbundna beteendet uttrycker en djupare liggande mening av religiöst, magiskt eller annat slag. Nattvarden är ett exempel, att stå upp under spelandet av nationalsången ett annat. Ritualers sociala funktion är att bekräfta och förstärka kollektivets enighet om dess grundläggande värden. De kan också symbolisera maktskillnader, t.ex. ceremonier ägnade att uttrycka att ett högre ämbete är instiftat av en ännu högre, icke-världslig makt. Jfr rit och övergångsrit.

Rät
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. rätter, räter 'rät; rätt'; gemens. germ. ord, motsvarande lat. rectus 'rak, rät; rätt'; jfr rak, regera, rikta 1

Regera
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. regera; av lat. regere 'rikta; styra; regera'